Minns du den sommar, ängen stod grön
Minns du den natten, vi möttes ut på ön
Minns du den skogen i sommarnattens ljus
Minns du den stigen vi gingo till ditt hus
Jag var förälskad för allra första gång
Grönskan är borta, helt liksom du
Glömd är den sommar, den finns ej längre nu
Glömd är den natten, vi gingo i din skog
Glömd är den drömmen, att aldrig vi fick nog
Var är den kärlek som levde hos mig då
Jag ej begrep när du mig övergav
Hur jag än dig söker, som månen över hav
Jag bara vet att ingenstans du finns
Ändå uti världen du är den jag minns
När det blir sommar, ännu en gång
Då ska jag sjunga om dig i denna sång
Då ska jag låtsas att skogen är sig lik
Då ska jag segla förbi din tomma vik
Det är den kärlek som aldrig kan ta slut
