Alla vill till himmelen men ingen vill dö

Текст песни Timbuktu - Alla vill till himmelen men ingen vill dö

[Vers 1]
För man vill ha vad man vill ha och man vill ha det nu
Och om man ser en möjlighet att ta så kvittar det hur
För vi är vildare än djur när det gäller att ta
Och står någon i min väg, ja då smäller det bra
Ingenting är heligt för nu roffar vi åt oss
Kan man tjäna på ett tåg, ja då hoppar vi på
Jag menar, varför kompromissa, varför vika en tum?
För någon annan gjorde det ska jag vara lika dum
Jag vill ha det bra som de rika har
Om de är hänsynslösa är jag likadan
Och vad dom inte vet är att jag inte har nåt att förlora
Så betänkligheterna för mig kan aldrig vara stora

[Refräng]
Alla vill till himmelen men få vill ju dö
Man vill kamma in vinningen, men sår inga frön
Man vill ha sin bit av kakan, man vill äta den med
Folk vill ta tillbaka, men vägrar att ge

[Vers 2]
Och jag ska göra vad jag gör, och jag ska göra det gott
Och fortsätta tills nån kommer och berövar min lott
För vem bestämmer rätt och fel när moralen är död
Och folk mördar ju varandra för sitt dagliga bröd
Staten backar bakåt, företagen tar över
Och dom pratar massa prat men ger oss taniga löner
Så mycket skit att man kan tro miljoner magar tömts
Så dom tvingar oss att simma runt i ett hav av lögn
Sanningen är numera ett minne blott
Varje sak vi lägger till så försvinner nåt
Ja, detta mina damer och herrar är vad vi är
Men jag hör gubbarna på TV säga att dom vill ha fred
[Refräng]
Alla vill till himmelen men få vill ju dö
Man vill kamma in vinningen, men sår inga frön
Man vill ha sin bit av kakan, man vill äta den med
Folk vill ta tillbaka, men vägrar att ge

[Vers 3]
Och jag ska spotta epistlar som det
Var min sista dag och jag visste om det
Jag kanske hittar svaren i sista ronden
Har missat så många val att det visslar om det
Listan är lång, den som vägen dit och dylikt
Kosta vad det vill, till säkerligen ett dyrt pris
Har tänkt på det, men mestadels ytligt
Fel djupdyk det testar en psykiskt
Man får betala för allt som betyder nåt
Sån är lagen, inget alls vi kan fly ifrån
Jag ser det jag ser och jag ser inget annat
Och det jag ser när jag tittar gör mig redigt förbannad
Vi är på väg någonstans och jag vet inte vart
Hoppas vi kan komma på det medan planeten är kvar
Prylar, grejer, saker är det något att ha?
Men ändå så är jakten på dem nåt som plågar oss bra
Jag menar riskerna är många, men dom måste vi ta
För lidandet blir ännu större utan nåt kapital
Konsekvenserna spelar mig ingen roll
Den enda hjälp som jag kan få kommer ju inifrån
Och man kan fråga vem man vill, även de vänliga
Men ingen här har råd att assistera främlingar
Så det hela resulterar i en nedåtspiral
Så vi kör det mano a mano tills den ene är kvar